Det har varit mycket nu det senaste. Eller mycket och mycket... nja, men fullt upp i alla fall.
Tog ett par dagar nere i Göteborg hos två vänner och bara hade det gött.
Tack!


Nu är jag tillbaka i verkligheten igen och nu är det bara att ladda.

Det ska packas.
Det ska tankas.
Det ska handlas.
Det ska planeras.
Det ska lastas.
Det ska organiseras.

Och framför allt så ska det hämtas klockan 9.00 på fredag morgon.

Då bär det av ut på nya äventyr, men vart vi ska är ännu inte offentligt...


Vart tror du att det bär av?!

Djungeltrummorna nådde i eftermiddags ända hem till min familj för att ta död på ett rykte. Ett rykte som spridigt sig vidare som en löpeld på riktigt kort tid och till slut många trodde var sant. Tills de berörda konfronterades. Vet faktiskt inte vilka som tyker att det är jobbigast nu då. De som tror att ryktet är sant och därav konfronterar de berörda och får en smärre chock eller de berörda som helt ovetande blir konfronterade? Förstår bara inte vad allt kommer ifrån och den här gången gick det alldels för långt och klart över gränsen...

Det fick mig att fundera en hel del. Varför skapas det rykten och var kommer de ifrån? Idag kommunicerar vi på ett helt annat sätt än för tio år sedan. Nu ska man blogga, twittra och facebooka. Lämna ut sig på ett helt annat sätt än till exempel våra föräldrar gjorde. Detta gör att vi inte har samma behov att att prata med människorna runt omkring oss på samma sätt. Vi ringer inte längre och kollar hur läget är för det vet vi redan - det stod ju i bloggen. Eller ringer för att kolla hur helgen var - för det har vi ju redan sett i albumet på facebook.

På så sätt borde vi ju då få informationen mer "straight from the horse's mouth" än för 10 år sedan när vi ringde till varann. Men jag vet inte det jag för det känns som att vi i och med det bara blir mer och mer nyfikna. Hur många gånger har inte du som tillhör min generation suttit och pratat med dina vänner och sagt "Vet ni vad jag läste på facebook härom dagen?" Och så är snöbollen i rullning...

De moderna kommunikationsalternativen gör att vi lämnar ut oss mer för varje dag som kommer och på så sätt tror jag även att vi skapar ett behov. Ett slags kontrollbehov av att ständigt "hänga med" och "kolla upp" människorna i vår omgivning. Jag tror att det till och med kan bli skadligt och på så sätt även skapa ett beroende. Men i måttliga mängder så tror jag inte att det är någon fara. För mycket socker, alkohol och nikotin kan ju också leda till ett beroende.

Efter att ha funderat ikväll så har jag nog kommit fram till att när det gäller rykten så har de nog alltid funnits och kommer antagligen alltid att finnas kvar. Ligger kanske i människans natur på något omedvetet och konstigt sätt.

Jag förstår bara inte hur ett rykte som är så osannorlikt som det som djungeltrummorna levererade idag uppkommer...

Skulle vara intressant att veta vad Du som läser tycker om min teori så lämna gärna en kommentar.
Tack på förhand!

Skit skit och skit!!! Hoppade de starka tabletterna igår eftermiddag för att kunna ta ett glas vin på lördag. Det kändes riktigt bra, inga större problem jämfört med om jag skulle tagit dem på hela kvällen. Men när jag väl lagt mig till rätta för att somna in så brakade helvetet lös här hemma. Jag hade den hemskaste värk jag känt på länge och bara låg och frös så jag skakade. Skyndade mig upp och tog de starkare tabletterna och en halvtimma senare så sov jag djupt...


Men, men åter till gårdagen som jag bara måste skriva lite om!

Jag gillar min mamma! Är glad att det är just hon som är min mamma och alla som känner oss vet att det inte går att förneka :) Igår hade vi en så kallad mor-dotterdag min kära mamma och jag då hon hade tagit ledigt. Kände mig riktigt pigg på förmiddagen så hon frågade om vi inte skulle ta en sväng till Ikea.

Jag nappade inte på förslaget. Det kändes både långt att först åka hela vägen dit och sen även långt att gå inne i varuhuset. Men smart som min mamma är så påminde hon om att det faktiskt går att vila även där inne. Jag har ju aldrig tackat nej till fika förut så ett par timmar senare så bar det iväg!

Fick äntligen handlat färdigt möblerna till kontoret i torpet, blir nog kanonbra när Kalle hjälpt mig sätta ihop det sen. Köpte även en lykta som ska ersätta adventsgranen på den "gamla" trappan - kan ju vara på tiden nu när det snart är påsk. Självklart inhandlades en hel del annat smått och gott som hör Ikea till. Dock ingen TV-möbe, den var slut och det stör mig lite...


Tack mamma för att du gjorde min dag . du är bara BÄST! Ser fram emot nästa mor-dotterdagar på kusten i maj. Då är både vädret och min rygg förhoppningsvis bättre så jag orkar lite mer :)

Idag är det bakning på hög nivå som gäller.

Passar på att surfa lite medans de tre degarna degar till sig :)

Kort och gott, over and out!

Det har hänt mycket runt omkring mig den senaste tiden. Nog för att det brukar gå i 220, men nu har det varit extremt. Det har fått mig att verkligen fundera på saker som man för det mesta bara tar för givet och fått mig att se på livet med en något klarare syn.


Livet är inte alltid en dans på rosor och man kan inte förvänta sig att man är nykär och svävar på små rosa moln varje dag för det gör INGEN!
Hur bra man än har det så får motgångarna alla att tvivla någon gång, men det är då man får bita ihop och kämpa lite extra.
Går det så går det annars är det inte meningen.
Man kan heller inte tro att om man själv bara kämpar så blir allt bra ,för det måste man faktiskt vara två om.
Man måste faktiskt öppna ögonen ibland och ge varann en ärlig chans - det är så lätt att bara ta allt för givet... 

Sambon sover redan, han ska upp extra tidigt imorgon. Så jag sitter i månskenet från fönstret och funderar för mig själv. Var hos mor och far en sväng förut och som alltid med min otur så lyckas jag tajma mitt besök lagom med en så kallad storstädning eller vad man nu ska kalla det när mamma är på slänghumör.

Åh nej, tänkte jag - Åh va bra, tänkte mamma!

Det slutade med att hon satte mig på en stol inne på kontoret. Sedan började showen! I ett rasande tempo plockar mamma (ståendes på en stol för att kunna nå) fram diverse olika saker som jag ska svara på om hon ska slänga eller spara.

Slänga eller spara?!

Mammas röst ekar fortfarande i huvudet på mig - inget illa menat mot dig kära mor! Det har faktiskt sina fördelar att vara med vid dessa tillfällen då hon är på slänghumör. Idag har jag faktiskt fyndat en linneduk, två linneservetter, en pilatesboll och en gammaldags väckarklocka som man får vrida upp. Men bäst av alla fynden var en gammal "Yves Rocher" kartong.

Hur kult är inte det?!

Fast kartongen i sig kanske inte var så intressant utan innehållet. Där i låg nämligen alla vykort, julkort och brev som adresserats till mig från år 1987-1997. Den kartongen förgyllde verkligen min tisdagskväll för jag var bara tvungen att gå igenom den. 

Till en början satt jag här och skrattade för mig själv när jag läste några kort som mina gamla barndomsvänner skickat till mig med det ena stavfelet efter det andra  - men budskapet gick ändå fram för jag förstår ju än idag vad som står där! Men ju längre ner i högen jag kom desto jobbigare blev det. Där fanns bland annat brev från min gamla dagmamma som dog i lungcancer. Brev från den underbara lilla söta tanten vars hus jag bor i idag. Och både brev och vykort från min älskade farmor som gick bort 1999.

Breven och vykorten påminde mig om personer som jag verkligen saknar och längtar efter och när jag läste dem kändes det som att det var igår vi senast sågs. När jag läste kunde jag nästan höra dem själva läsa upp texterna, vilket gjorde att jag bara saknar dem ännu mera.
Speciellt farmor...

Den här kartongen ska absolut sparas!