röntgen & trappträning avklarad


Ny dag - nya möjligheter.
Sovit hela natten, blev till och med väckt klockan två när det var dags för en omgång medeciner igen vilket aldrig hänt förut så länge jag legat här.
Känns som en mycke bättre dag idag, tror att det beror på att magen äntligen kom igång igår vilket ledde till att min kroppstemperatur sjönk med en hel grad också :)


Eftersom jag mår så pass bra idag så har de bestämt att det är hemgång - vilket jag faktiskt tycker ska bli skönt!
Hemmamiljö är nog ändå den bästa. Slippa sjukhuset gör nog bara det att man känner sig piggare, fast jag kommer att sakna alla. Personalen här är underbara, finns inte nog med ord för att beskriva dem och då menar jag verkligen alla. Från såväl vaktmästare som till klinikschef.

Morgonen har hittills varit hektikst. Började dagen med att gå och hämta frukost - själv! Efter det städade jag iordning på rummet - lyckades faktiskt till och med ställa upp min sportbag från golvet upp i sängen - tjohoo! När jag då äntligen hittat korsordstidingen i högen som F gav mig (Tack för den, men jag tror sköterskorna läst mer än mig - men det ska det bli ändring på nu!) och precis lagt mig tillrätta på sängen så kom Dr Ruiz. Han sa bestämt att jag såg betydligt piggare ut än i fredags - vilket är dagens sanning. Han kikade också på såret vilket redan hade börjat läka ihop längs upp mot ryggen - helt fantastiskt tyckte han och berömde mitt läkekött.

Därefter återstår nu bara att få det så kallade "pip-kortet" som ska sättas i passet. Eftersom jag fick sex skruvar fastsatta i ryggen så kan det hända att dessa ger utslag när man går igenom magnetbågarna på flygplatserna runt om i världen. "Pip-kortet" beskriver då min situation på engelska så jag hoppas verkligen att det kommer att fungera, annars blir det bilsemestrar att se fram emot i framtiden. Undrar hur många timmar det tar att bila till Kambodja?

Sjukgymasten har även varit här och kört ett pass med mig. Hon följde mig med stavar hela två trappor ner till röntgen så nu tycker jag att jag är värd en stund på överkastet innan lunchen. Väl nere på röntgen så ville de naturligtvis ha en sned bild där jag skulle ligga på min "dåliga" sida vilket inte uppskattas. Men återigen - det som inte dödar det härdar!

Ska tillbaka ner till röngen och få kopior på mina röngenplåtar sedan. Det blir nästa projekt att lägga in här för det känns som att det är först när man ser dom som man förstår vad som hänt med mig!

P.S. Dags att börja boka in besök snart - jag är ju på väg hem nu och har ju knappt sett en levande själ på snart en hel vecka! Prata med min assistent Kalle så skriver han in en tid ;)

Postat av: Lotta

Hej fantastiska du,

härligt att höra att du kämpar på o inte verkar tappa tron på en smärtfri vardag. Underbart! :)

Hoppas att du känner dig bättre när du väl kommer hem o att allt går bra. Vi hörs snart!

Kramen

2010-02-02 @ 21:15:50
Postat av: Jan-åke Roos

Välkommen hem

kul att du gör framsteg

ha dä gött nu

2010-02-03 @ 02:17:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0