2010 blev ett år som kom att förändra mitt liv. Efter flera år med ryggont så hade jag äntligen bestämt mig för att försöka göra något åt det. Så den 27 januari opererade Dr. Ruiz in 6 titanskruvar i min ländrygg.

Innan operationen sa läkarna att de trodde att jag skulle kunna börja arbetsträna efter ungefär fyra månader. Men eftersom vi alla är olika så blev det inte riktigt så för mig. Jag började inte arbetsträna förrän i slutet av sommaren och rehabiliteringen blev mycket jobbigare och längre än jag någonsin kunnat föreställa mig.  
Det var inte en gång jag undrade om jag verkligen gjorde rätt som valde operationen…

Inte förrän i mitten av november kunde jag börja jobba heltid igen och då var det enda jag orkade med på dagarna jobbet. När jag kom hem var det soffläge som gällde. Men sedan jag kom tillbaka och kände att jag faktiskt klarade arbetsvecka efter arbetsvecka så har det gått riktigt snabbt framåt.  Mycket tack vare arbetskamraterna tror jag!

Så här exakt ett år efter operationen kan jag ärligt säga att jag inte ångrar den en sekund! Smärtan går inte alls att jämföra med den som jag hade i alla år innna operationen och jag är nu  helt ”tablettfri”. Visst har jag ont ibland, och visst gör ryggen sig påmind emellanåt men det tar tid att läka har jag fått lära mig.

Har nu äntligen kommit igång med träningen igen och det går oförskämt bra i kombination med sjukgynastik och akupunktur. Så här pigg och kry i kroppen som jag känner mig nu kan jag inte komma ihåg senast jag gjorde.  Jag orkar äntligen med mitt gamla tempo igen och känner att för varje dag som går så börjar jag hitta tillbaka till den jag en gång var…

Den som ser möjligheterna istället för problemen